tisdag 30 juni 2009

"Still going strong"


Solomon Burke är en annan av de "gamla" soulstjärnorna som håller stilen.


None Of Us Are Free / Solomon Burke (2002)

"Hottare"


Booker T Jones är tillbaka med ett nytt album Potato Hole. Vid 64 års ålder rockar soulveteranen vidare tillsammans med Drive-By Truckers och Neil Young. Booker T och hans band var husband åt skivbolaget Stax på 1960-talet. De spelade med storheter som Otis Redding, Sam and Dave, Wilson Pickett och Carla Thomas. Booker T kom också att producera skivor. Bill Withers Ain't No Sunshine från 1971 är ett exempel. Det instrumentala albumet Green Onions 1962 är en klassiker i hans och bandets eget namn.


Green Onions / Booker T Jones & Drive-By Truckers

"Hot"


Green Onions / Booker T. & The M.G.s (1962)

måndag 29 juni 2009

Soligt


Sunny Afternoon / The Kinks (1966)

lördag 27 juni 2009

Uppdaterad


Om nu någon till äventyrs inte har hört Fleet Foxes, ett av förra årets bästa band, kommer här en ny chans.


He Doesn't Know Why / Fleet Foxes (2008)

När man ändå är på spåret...


Old Crow Medicine Show är ett annat amerikanskt band som likt The Avett Brothers förvaltar arvet på ett förtjänstfullt sätt.


I Hear them All / Old Crow Medicine Show (2006)

fredag 26 juni 2009

Ur tiden


Kan inte få nog av The Avett Brothers just nu och det här kan väl också passa för M. Jackson, som hastigt gått bort...


Die Die Die / The Avett Brothers (2007)

The Avett Brothers


The Avett Brothers från Concord, North Carolina är ett av dessa "nya" amerikanska band som tar rötterna på allvar. Nytt och nytt kan väl diskuteras, de skivdebuterade redan 2000. Bandet består bland annat av bröderna, ja just det, Avett med förnamnen Seth och Scott. Deras musik är medryckande och har, på skämt eller allvar, kallats för "indie roots", "folk-punk" eller "grungegrass". Även texterna är bra och ofta underfundiga på ett eller annat sätt.


Paranoia In B-Flat Major / The Avett Brothers (2007)

onsdag 24 juni 2009

"They felt so good it hurt"


Jason Lytles senaste album Yours Truly, The Commuter är riktigt bra. På skivan finns det ett litet klistermärke med följande upplysning: Grandaddy mastermind Jason Lytle returns with his first solo record; poignant, hopeful & spirited. Jag kan väl inte annat än hålla med.

Samtidigt upptäcker jag att Andres Lokko (i Aftonbladet) skönjer en ny trend i engelsk litteratur. Brittiska musiker (bl.a. Jarvis Cocker, Elvis Costello och Kathryn Williams) samt diverse andra författare och skribenter omfamnar och svärmar över brittiska vattendrag.

Mina tankar går till Grandaddy och The Group Who Couldn't Say från albumet Sumday. Här berättar Lytle historien om arbetslaget som sålde så mycket "more stuff than the other guys" att de belönades med en "outdoor day". Deltagarnas möte med naturen skildras i några sekvenser "Holly saw a certain bird, but she couldn't work up any words, she kind of lost her shoes and lost her mind, then smashed her phone upon a fallen pine, Daryle couldn't talk at all, he wondered how the trees had grown to be so tall, he calculated all the height and width and density, for insurance purposes" och "Becky wondered why , she'd never noticed dragonflies (...) And then the supervisor stood, right in the creek and it felt really good".

Ja, jag har väl tidigare nämnt att Jason Lytle lämnade Kalifornien för Montanas skogar. Apropå naturromantiska svärmerier och en brittisk nygrön våg som Lokko skriver om i Aftonbladet. Jämförelsen mellan Lytle å ena sidan och den brittiska vågen å andra ska kanske inte dras för långt. Det var kanske mer av en ofärdig tankegång än...


Brand New Sun / Jason Lytle (2009)

söndag 21 juni 2009

Kära återseenden


Irländska The Frank And Walters tappades bort på vägen. Jag hade faktiskt inte en aning om att de fortsatte efter albumet Trains, Boats And Planes (1992). Men det gjorde de!


Miles And Miles / The Frank And Walters (2006)

fredag 19 juni 2009

Midsommarskalas


New Order är lika aptitretande som vanligt. Det behövs något sådant som det här för att få mig att vilja puttra runt en majstång. Så vrid upp volymen!


Crystal / New Order (2001)

onsdag 17 juni 2009

Listträsket


Jag har värjt mig och avvärjt men nu är listan här. Under stor vånda kommer här i alla fall någon form av utkast til lista. Att välja en låt för varje år vållar mig stort besvär. Mycket har förkastats, bytts, valts bort men så här får det bli. Vissa år finns det massor, andra inte fullt lika mycket, så är det. Någon enstaka gång har jag "fuskat" med importerade utgåvor enbart i syfte att få det att gå ihop. Dock rör det sig inte (i det dylika fallet) om något fantasifullt hopp i tid och rum, utan om att en speciell skiva gavs ut ett år senare på andra sidan Atlanten. Ett annat problem rör det faktum att alla artister och sånger som jag önskar skulle finna med på listan inte finns med. Några exempel på sådana band och artister är Dexys Midnight Runners, Kinks, Emmylou Harris, The Jam, Swans och Magazine med flera. Några artister som borde finnas med på listan av egen kraft finns dock med på andras alster. Steve Earle återfinns på Lucinda Williams låt (1998) liksom Buddy Miller. Michael Stipe från R.E.M. finns med på Kristin Hersh låt från 1994.

Även om jag alltså har mina förbehåll så kan jag stå för den här listan, även om jag troligtvis kommer att vilja revidera den (redan nu). Men, men det börjar här och nu och slutar någon gång på 60-talet så det är lika bra att presentera den märkligaste lista jag någonsin totat ihop...


2009 - Bonnie 'Prince' Billy / I Am Goodbye
2008 - Robert Forster / Demon Days
2007 - Bright Eyes / Make A Plan To Love Me
2006 - Midlake / Head Home
2005 - Eliza Gilkyson / Requiem
2004 - Sufjan Stevens / For The Widows In Paradise, For the Fatherless In Ypsilanti
2003 - Grandaddy / The Group Who Couldn't Say
2002 - Cracker / One Fine Day
2001 - Sort Sol / Brogue
2000 - The Handsome Family / So Much Wine
1999 - The Innocence Mission / Lakes Of Canada
1998 - Lucinda Williams / I Lost It
1997 - Whiskeytown / Houses On The Hill
1996 - Nick Cave And The Bad Seeds / Song Of Joy
1995 - Pulp / Common People
1994 - Kristin Hersh (Michael Stipe) / Your Ghost
1993 - Maria McKee / Precious Time
1992 - The Jayhawks / Waiting For The Sun
1991 - Pixies / Motorway To Roswell
1990 - The House Of Love / Shine On
1989 - The Wedding Present / Kennedy
1988 - Cardiacs / Is This The Life
1987 - New Order / True Faith
1986 - The Smiths / Never Had No One Ever
1985 - The Triffids / The Seabirds
1984 - The Men They Couldn't Hang / Green Fields Of France
1983 - The Icicle Works / Love Is A Wonderful Colour
1982 - The Gun Club / Mother Earth
1981 - Echo & The Bunnymen / Show Of Strenght
1980 - The Specials / Monkey Man
1979 - Joy Division / New Dawn Fades
1978 - The Clash / English Civil War
1977 - The Sex Pistols / God Save The Queen
1976 - Burning Spear / Door Peep
1975 - Steve Harley & Cockney Rebel / Make Me Smile
1974 - Neil Young / See The Sky About To Rain
1973 - Mott The Hoople / Roll Away The Stone
1972 - Lou Reed / Perfect Day
1971 - David Bowie / Life On Mars
1970 - Simon And Garfunkel / Bridge Over troubled Water
1969 - Toots & The Maytals / Pressure Drop
1968 - The Band / Weight
1967 - Jimi Hendrix / Purple Haze
1966 - The Four Tops / Reach Out I'll Be There
1965 - The Rolling Stones / I'm Free
1964 - Sam Cooke / A Change Is Gonna Come
1963 - The Drifters / Only In America



lördag 13 juni 2009

"Right Time"


Right Time / Mighty Diamonds (1976)

Lågmält och historieberättande


Richmond Fontaine hyllades för ett tag sedan i bland annat Uncut men sågades rejält i svenska musiktidningen Sonic. Det fick mig att upptäcka och undersöka det här bandet från Portland, Oregon närmare. Själv blev jag riktigt förtjust i bandets ofta rätt lågmälda musik och sångaren Villy Vlautins små historier.


Capsized / Richmond Fontaine (2007)

Två Singer-songwriters värda att uppmärksamma


Richard Buckner, född i Kalifornien, är en av de där kritikerrosade artisterna som kanske inte har fått det där större genombrottet som de så väl förtjänar. Karriären startar på allvar 1994 med debutalbumet Bloomed, därefter har det blivit några skivor till och samarbete med Giant Sand och Jon Langford (från The Mekons) bland annat. Det sistnämnda samarbetet resulterade i en gemensam skiva Sir Dark Invader vs. The Fanglord, som är ett mycket bra album från 2005. Min egen favoritskiva med Richard Buckner är dock Dents And Shells från 2004.

Patty Griffin däremot har rönt större uppmärksamhet. Hon har turnerat och samarbetat med och skrivit låtar åt artister som Emmylou Harris, Buddy Miller, Gillian Welch, Kris Kristofferson, Linda Ronstadt, Dixie Chicks och Solomon Burke bland annat. Det har dessutom blivit några album under eget namn.


Chief / Patty Griffin (2002)




Ed's Song / Richard Buckner (1997)

måndag 8 juni 2009

Bilmusiken i ljud och en och annan bild

Här kommer fyra exempel på varför albumen i föregående inlägg bör återfinnas i skivhyllan:


Smile / The Jayhawks (2000)




The Group Who Couldn't Say / Grandaddy (2003)




PCH One / Pernice Brothers (2006)




Daylight / Alison Krauss + Union Station (2001)

Mer än bara bilmusik


Trots min något njugga inställning till listor (enligt tidigare inlägg) kommer här en lista för en regnig biltur á 4 timmar sådär:


Smile / The Jayhawks (2000)
Sumday / Grandaddy (2003)
Live A Little / Pernice Brothers (2006)
New Favorite / Alison Krauss + Union Station (2001)





söndag 7 juni 2009

Levon Helm, den ende amerikanen


"Det är detta magiska musikaliska sammelsurium av jordig country och extatisk gospel som förflyttar oss till en tid och en plats långt bortom detta nu" skriver Lennart Persson i Sånger om sex, Gud och ond bråd död, apropå The Bands musik och speciellt låten The Weight. Vill man nu läsa mer om upprinnelsen till The Band och Perssons tankar kring The Weight bör man införskaffa hans bok, om man nu inte redan har gjort det förstås.

The Band framför låten här nedan, sedan följer en cover med Gillian Welch och David Rawlings tillsammans med Old Crow Medicine Show:


The Weight / The Band (1968)




The Weight / Gillian Welch, David Rawlings & Old Crow Medicine Show

lördag 6 juni 2009

Harmoni


Reggae speciellt från 1970-talet är en passion och denna passion innefattar självklart Burning Spear och Winston Rodney - ett favoritband och en favoritsångare.


Social Living / Burning Spear (1978)

torsdag 4 juni 2009

Hem eller hemma


Can't Find The Way / Mary Gauthier (2007)

Ut, ute


Out Loud / Mindy Smith (2006)

Runt, runt


Jack and Jill / Kim Richey (2007)

onsdag 3 juni 2009

En handfull oumbärliga sånger den här veckan


1. Demon Days / Robert Forster (2008)
2. People Gotta A Lotta Nerve / Neko Case (2009)
3. I Am Goodbye / Bonnie 'Prince' Billy (2009)
4. In The News / Kris Kristofferson (2006)
5. Turn On, Tune In, Drop Out With Me / Cracker (2009)

Det är som rubriken angiver. Sångerna har dessutom förekommit här i bloggen i ett eller annat sammanhang tidigare. Det blir inte några kommentarer till urvalet förutom Robert Forsters Demon Days. Det är en sådan som sänder rysningar längs med ryggraden. "But something's not right, Somethings gone wrong" understryker det vemodiga såsom cellon, violinerna och Adeles röst vid sidan om Robert Forsters.

tisdag 2 juni 2009

CD:n har landat


Här kommer några relativt nya album till från innevarande år 2009, att hålla utkik efter. Först ut är Conor Oberst And The Mystic Valley Band med albumet Outer South. Därefter kommer Cracker med nya albumet Sunrise In The Land Of Milk And Honey. Från Cracker och det senare albumet följer två klipp som smakprov, finurliga som vanligt...


Turn On, Tune In, Drop Out With Me / Cracker (2009)




Hand Me My Inhaler / Cracker (2009)