En påminnelse i höstrusket

Jag är glad att jag äntligen funnit den animerade filmen till The Cures One Hundred Years (1982). 1984 visades den här filmen, som är signerad Max Andersson, med tillhörande sång på teve och jag blev djupt tagen då, dels för att låten då var en av mina favoriter (liksom för den delen hela skivan), dels för att filmen lyfte musiken några nivåer ytterligare. The Cure har sedan dess förlorat sin plats bland mina favoriter men då vid den tiden var de riktigt stora, som sagt var.

Den animerade filmen har funnits i mitt medvetande och nu har jag alltså fått se den igen till min stora glädje och den håller än tillsammans med musiken. Videon fann jag på YouTube via Stefan Malmqvists blogg Klubb Harmoni: http://klubbharmoni.wordpress.com/.



One Hundred Years / The Cure (1982), Filmen / Max Andersson (1984)

Filmtips

Om någon önskar se en film om Chess Records med Leonard Chess och Muddy Waters i huvudrollerna, rekommenderar jag filmen Cadillac Records. Filmen utspelar sig främst under 1950- och 60-talets Chicago och Adrien Brody spelar förtjänstfullt nämnde skivbolagsdirektör Leonard Chess liksom Jeffrey Wright spelar Muddy Waters. Artister som Little Walter, Chuck Berry, Howlin' Wolf och Etta James dyker också upp i filmen. Den senare spelas förresten av Beyoncé Knowles.

Även The Rolling Stones (skådisar men ändå) dyker upp i en scen som unga hängivna fans. Den här spelfilmen kompletterar dock bilden av blues- och rockmusikens utveckling som påbörjades i och med spelfilmerna om Johnny Cash och Ray Charles bland annat, samtidigt som den ger en bild av den tidsanda som rådde i USA under dessa dynamiska år. Nu följer det en trailer för den hugade...

1:a advent

Från regn till snö även om den lyser med sin frånvaro här men snön tillhör väl genren. Jullåtarnas tid är här igen. Somligt är bra, traditionellt och sentimentalt eller nytt och uppkäftigt. Hur man ska placera Glasvegas vet jag inte men det är riktigt bra och ett gott soundtrack en gråmulen novembersöndag. Tack för tipset C.H.!


A Snowflake Fell (And It Felt Like A Kiss) / Glasvegas (2008)

"Paul Weller rekommenderar"

September In The Rain / Dinah Washington (1961)

2 versioner

Rudy, A Message To You / Dandy Livingstone (1967)





A Message To You Rudy / The Specials (1980)

Den här kom också...

Samlingsalbumet 100% Dynamite! från Soul Jazz Records kom också idag. Albumet har undertiteln Ska, Soul, Rocksteady & Funk In Jamaica och det säger något om skivans innehåll. Några artister har jag redan presenterat här på bloggen som Phyllis Dillon och Lloyd Robinson men det finns mer att hämta från detta samlingsalbum...



Drum Song / Sound Dimension (1969)

Nya album

Det har dröjt något men äntligen har de anlänt, de senaste albumen med The Avett Brothers I And Love And You, Grand Archives Keep In Mind Frankenstein och The Cave Singers med Welcome Joy. De två förstnämnda albumen har jag hunnit lyssna igenom nu och första intrycket är gott. The Avett Brothers titelspår är en äkta T.A.B.-sång snyggt arrangerad, med stora känslor utan att för den sakens skull tappa fotfästet. Jag har hört den tidigare och den finns även här på bloggen. Spelglädjen smittar fortfarande av sig och jag förväntar mig att deras album ska växa och förhoppningsvis bli lika fantastiskt som deras tidigare album Emotionalism från 2007.

Grand Archives platta lät också bra. De fortsätter på sitt inkörda spår och jag förväntar mig även här att låtarna kommer att sätta sig så småningom. Detta album innehåller liksom deras förra The Grand Archives från 2008 smäktande musik med skön popnerv och här följer ett smakprov...


Oslo Novelist / Grand Archives (2009)

Lite samarbete...

David Lowery och Patterson Hood sjunger tillsammans i en duett skriven av Johnny Hickman. Cracker möter Drive-By Truckers (i alla fall P. Hood beträffande det senare bandet).


Friends / Cracker with Patterson Hood (2009)

"Trench Town Rock"

Det är ingen överdrift att påstå att Bob Marley är ett monumentalt namn inom reggaemusiken eller för den delen inom rockmusiken som helhet. Det är så klart ett namn man inte kommer förbi. För min egen del dröjde det dock innan jag stiftade närmare bekantskap med Marley. Exodus från 1977 blev snabbt ett av mina favoritalbum av Bob Marley, när jag väl tog mig an Marleys skivkatalog.

Önskar någon fördjupa sig ytterligare i Bob Marleys levnadsöde kan jag rekommendera biografin Marley Lejonets frihetssång av Crister Lindberg på Arkiv förlag från 2003.


Jamming / Bob Marley & The Wailers (1977)

"Lovers Rock"

If I Don't Have You / Gregory Isaacs (1981)

Mer någon...

I'm In The Mood For Ska / Lord Tanamo (1965)

"The Godfather of Ska"

Bartender / Laurel Aitken (1961)

På väg

Just nu är det ska, rocksteady och roots reggae som gäller. Det dammas bland Studio One och Trojan-plattor liksom bland husgudar som The Gladiators och Burning Spear för att bara nämna ett par namn. Jag blev åter inspirerad till ett djupare engagemang, när jag häromveckan erhöll en samlingscd med Studio One-artister från en som var med i London, när denna fantastiska musik uppmärksammades under den första punkvågen på 1970-talet.

1960-talets första jamaicanska ska och rocksteady-våg uppmärksammades också till viss del i Storbritanien, även om det inte såldes några större mängder skivor. The Ethiopians eller Leonard Dillon fick dock en rejäl hit just där med sin stilbildande Train To Skaville.


Train To Skaville / The Ethiopians (1967)

Då allt verkar stå stilla...

Saddest Quo / Pernice Brothers (2005)

Nya eller andra versioner

Jag är förtjust i covers även om min förtjusning har vissa gränser. Ibland hör man låtar, som man tror, att det just är den artisten eller bandet som framför den som också har komponerat den. I dessa fall kan det mycket väl vara ett kännetecken på en bra cover. Ett annat kännetecken är om en artist eller ett band gör något nytt av en låt. Man hör det som är bra med originalet men man hör också något nytt, nyskapande eller varför inte medskapande. Musiken kommunicerar mellan artister och över tid...

Några intressanta covers har förekommit på den här bloggen tidigare och intentionen är att förmedla några personliga favoriter ytterligare. En originalversion (originalartisten i alla fall) ställs mot en coverversion.


Move On Up / Curtis Mayfield (1970)




Move On Up / The Jam (1982)

"Cursed Sleep"

Cursed Sleep / Bonnie 'Prince' Billy (2006)

"The Right Place"

The Right Place / Monsters Of Folk (2009)

Studio One

Skivbolaget Studio One var en institution för ska, rocksteady och reggae på Jamaica precis som Sun Records eller för den delen Motown Records i USA var för rock'n'roll och rockabilly respektive soulmusik. Precis som Berry Gordy förkroppsligade Motown förkroppsligade producenten Clement 'Sir Coxsone' Dodd Studio One.

Lloyd Robinson var eller rättare sagt är liksom Phyllis Dillon (förra inlägget)spännande artister som spelade in i Studio One. Studio One startades 1963 och lades ned i början av 1980-talet när Dodd flyttade till New York.


Cuss Cuss / Lloyd Robinson

Rocksteady

Woman Of The Ghetto / Phyllis Dillon

Egentligen var det en annan låt...

Tell It To The Raven / The Mendoza Line (2007)

"We'll Get Over"

When Will We Be Paid / The Staple Singers (1969)

Dagens samtal: Rude Boys

54-46 (That's My Number) / Toots & The Maytals (1968)

Igår hördes detta

Trouble / Ray LaMontagne (2004)

Respekt

Respect / Otis Redding (1965)

Omförhandling och ny...

Start? / The Jam (1980)

Samma tema, fast i Warszawa

Walls Come Tumbling Down / The Style Council (1985)

Andra murar har också fallit...

Free At Last / Jackie Day (1969)

En mur föll

I DN idag kan man läsa om den legendariska Hansa Studio i Berlin. Med muren inom nära räckhåll skapades det spännande musik och många kom att följa David Bowies exempel, att spela in någon skiva där. Ingenmanslandet mellan Brandenburger Tor och Potzdamer Platz går inte känna igen idag förutom just byggnaden där Hansa Studio ligger. Byggnaden klarade både andravärldskrigets bombningar liksom murens uppförande, som kom att dela Berlin i ett Öst och Väst. idag är det 20 år sedan den föll...


Sound And Vision / David Bowie (1977)

"Sun is cold and rain is hard"

Have You Ever Seen The Rain? / Creedence Clearwater Revival (1970)

"It felt good to be out of the rain"

A Horse With No Name / America (1971)

"Change is gonna come"

Från Chicago kom The Chi-Lites och nedanstående fullträff kommer från albumet (For God's Sake) Give More Power To The People.


We Are Neighbors / The Chi-Lites (1971)

Jay Farrar i vacker duett med Kelly Willis

Emellanåt gör man fynd på YouTube i form av goda liveupptagningar, sällsynta tv-klipp eller dylikt. Ibland lägger också någon person ut en snygg video med någon passande sång. Så är det i det här fallet, en vacker video föreställande amerikansk landsbygd. Låten Rex's Blues (låten återfinns bland annat på Son Volts A Retrospective: 1995-2000) skriven av Townes Van Zandt framförs dock här av Jay Farrar (Son Volt) och Kelly Willis, bara att applådera...


Rex's Blues / Jay Farrar & Kelly Willis (2005)

Försummelse och Spotify

Son Volt släppte ett nytt album American Central Dust i somras. Jay Farrar heter bandets låtskrivare och ledargestalt. Han ledde tillsammans med Jeff Tweedy det legendariska bandet Uncle Tupelo i början av 1990-talet. Uncle Tupelo splittrades dock redan efter några album och Jay Farrar fortsatte med sitt nya projekt Son Volt. (Tweedy fortsatte förresten med sitt projekt Wilco.)

Son Volt har av någon märklig anledning gått mig förbi trots att jag införskaffat ett och annat album med dem. Men idag har jag tagit igen något av denna försummelse, tack vare en inbjudan till Spotify. TACK för den C.H!!! Här kommer ett litet smakprov från Son Volts senaste skiva.


Jukebox Of Steel / Son Volt (2009)